Att välja och välja bort

Feb 28, 2012

AllmäntUtbildning

Ett av de vanligaste ämnena som kommer upp under mina coachingsamtal med ledare är att välja eller att välja bort. Som ledare handlar det ju om att fatta beslut, en del enkla, andra svårare. Det kan gälla allt möjligt ifrån permitteringar till att “bara” välja ut ett team bland sina anställda för att utföra ett specifikt projekt.

Man kanske har fått klart från styrelsen att det finns pengar till ett stort och spännande projekt. Först är man upprymd, glad och förväntansfull över att få meddela de goda nyheterna och sedan sätta igång med planeringen. Om man behöver 6 personer av sina 20 anställda för att utföra projektet, betyder det att det finns 14 personer som kan bli besvikna, ledsna, irriterade t.o.m. förbannade. När man söker jobb och har fått den glada nyheten att man har kommit vidare i urvalet och att man är bland dom sista 3. Nervositeten och oro blandas med förhoppningar inför det stundande beskedet. Ett telefonsamtal någon dag senare får man det meddelande som man har gått och väntat på. Du har fått jobbet! Glädjen, stoltheten av att man har blivit vald bara exploderar i kroppen.

När man inte blir vald kan det uppfattas som om man blev bortvald. Det kan mynna i problem mellan kollegorna och prestationsresultat. Det kan även resultera i att man som ledare blir illa omtyckt och upplevs som brysk och okänslig. Det kan vara en jobbig situation för även den hårdaste hårdhansken till chef. Ingen vill bli illa omtyckt eller ändå värre, hatad. Det kan låta nästintill barnsligt, men sanningen är den att ingen av oss vill bli illa omtyckt och ogillar att göra andra besvikna. Inte ens chefen. Jag och dom allra flesta vill ju vara omtyckt för den person man vill vara, inget konstigt alls..

En stor variabel i detta och en viktig egenskap för att bli en bra ledare är inte bara att ha modet att våga välja och våga välja bort, utan att även ha verktygen för att kunna leda igenom en eventuell konflikt pga valen. Det är även så att man står vissa personer, vänner, familj eller kollegor närmare än andra och andra är längre bort. Vilket inte alls betyder tycka om eller tycka illa om utan det handlar bara om att en del är närmare än andra utan att för den skull relationen är dålig. Efter att ha coachat om det här i närmare 12 år, vet jag att det funkar i dom flesta fall att vara direkt. Man behöver inte linda in det. “Så här är det. Bakgrunden är följande…” När det här är avklarat och medarbetaren har förstått innebörden, då kan man börja visa empati och ge stöd. Och, ta konflikten om den skulle uppstå.

Just nu sitter jag och min blivande hustru och försöker tåta ihop gästlistan till vårt bröllop. Vi ska välja och med tanke på att vi har en viss budget kommer vi inte att kunna bjuda alla vi känner. Vi vill ju naturligtvis bjuda alla, men om man inte ska behöva ta betalt för maten så måste vi begränsa oss och med andra ord – välja vilka som vi just nu är nära och vilka som vi just nu inte har lika nära kontakt med. Det här känns förundeligt enkelt för mig att genomföra på jobbet, både som ledarskapscoach och som VD för Rezon. Att välja gästlistan och handskas med reaktionerna på den, det däremot mina vänner, känns inte riktigt lika bekvämt. Hua, känns som en hel farm av fjärilar i magen. Man har ju hört om folk som sagt upp bekantskapen för att de inte blivit inbjudna till folks bröllop. Riktigt svettigt måste jag erkänna. Har ni själva några tankar kring att välja?

Joakim Lönn

Skribent

Joakim Lönn

VD | Sälj- och affärsutveckling