Är du rädd för att bli rädd?

2013-05-22

”Nä det är inget för mig …” Känner du igen frasen? Om du är som de flesta av oss andra, har du säkert sagt det mer än en gång. Varför säger vi ”tack, men nej tack” till nya upplevelser? Kanske för att vi faktiskt inte är intresserade, kanske för att det går rakt emot vår moral eller kanske är det bara av gammal vana. Ja kanske, men den största anledningen till att vi tackar nej till en ny upplevelse är sannolikt rädsla. Rädslan för det okända eller rädslan för att misslyckas på grund av det okända.

När jag för några år sedan började coacha en chef på ett stort företag frågade jag honom vad han hade för mål med coachingen. Han svarade då: Det vet jag inte, det enda jag vet är att jag inte vill vara kvar här om tre år. Och så kan det givetvis vara ibland – det enda man vet är vad man inte vill ha. Men, att undfly det man har behöver inte betyda att man når dit man vill. När du skriver en inköpslista är det inte särskilt effektivt att skriva upp vad du inte ska köpa, eller hur?

Vi lever alla i en ”bubbla” en slags trygghetszon. Det är vårt personliga område av tankar och handlingar, som vi utan att känna oss obehagliga till mods, dagligen befinner oss i. Det är lätt och bekvämt att agera inom trygghetszonen där vi varken behöver känna rädsla eller oro. Vi tror att trygghetszonen räddar oss från obehagliga saker. Men i själva verket hindrar den oss från att utvecklas genom att undanhålla nya utmaningar. Många människor gör allt i sin makt för att hålla sig inom trygghetszonens skyddande väggar just för att slippa rädslan. Ironiskt nog så blir rädslan bara större ju mer man försöker undvika den. Till slut blir man till och med rädd för att bli rädd.

Rädsla är troligtvis den största boven i begränsning av vår kapacitet. Rädsla kan inge känslan av att inte räcka till, skuld, smärta (både fysisk och psykisk) och till och med ångest. Rädslan spelar ofta oss ett spratt genom att skapa föreställningar om något som egentligen inte har hänt. För att vi sedan ska se till att dessa föreställningar ska upplevas som extra obehagliga använder vi rationella lögner som vi uppfattar som realistiska förklaringar för oss själva. När jag jobbade som lärare fick jag vid ett tillfälle höra en elev förklara att hans oförmåga berodde på att han var från Rågsved. En mindre rationell förklaring kan tyckas. Men i hans öron var den helt logisk. Han ansåg nämligen att ingen från Rågsved klarar skolan så det är ingen mening att ens försöka. En annan av mina elever från den tiden på Rågsvedsskolan hade en motsatt inställning. Han heter Daniel Ek och är grundare av Spotify.

Ett av de mest framgångsrika recepten vi har på att krympa vår trygghetszon är att ta de ambitioner eller mål som betyder mest för oss själva och omvandla dem till redan givna misslyckanden. Dessa blir sedan till alldeles utmärkta ursäkter för att inte ens vilja prova att nå sina mål och därmed låta sin trygghetszon krympa ytterligare ett snäpp.

Hjärnan är fantastisk på gott och ont. Genom vår förmåga att kunna tänka i tid och föreställa oss saker kan vi skapa en riktning antingen till eller från något. Genom att fokusera på vad vi inte vill ska hända (det vi är rädda för) sätter vi ofta en riktning bort från något. Men som sagt, att försöka ta sig bort från något innebär tyvärr inte att man automatiskt strävar mot något önskvärt.

”Det går inte”. ”Jag kan inte”. ”Sån är inte jag”. Listan kan göras lång. Men oavsett vilken fras du använder för att förkasta dina drömmar eller förminska dig själv, så kommer du med stor sannolikhet att lyckas. Henry Ford lär någon gång har sagt en klok, men något sliten, klyscha: If you think you can do a thing or think you can’t do a thing, you’re right. Förmodligen har han rätt – en klyscha blir en klyscha av en anledning.

Jag gillar att tanken att man kan få vad man vill, men inte allt man vill. Av den enkla anledningen att om man vill ha något tillräckligt mycket lägger man ned den tid det behövs för att få det. Men om man vill ha allt så lägger man ned för lite tid på för många olika saker och får i värsta fall inget alls. Så hur lång tid tar det då att få det du vill? Hur mycket arbete måste du lägga ned för att få det du vill? Svaret är mycket enkelt. Det vet du när du nått ditt mål. Så lång tid tog det och så mycket arbete låg det bakom. Vill du tillräckligt mycket så spelar tiden mindre roll och låter du bli att begränsa dig själv så går det snabbare.

Lars Sjödin om prestationspsykologi och framgångsfaktorer

Fler artiklar från bloggen