Att lyckas med omorganisationer – ett urgammalt dilemma

2013-05-17

Omorganisationer lyckas ofta bättre och får större genomslag om man involverar alla medarbetare i alla led i förändringen. Detta beror bl.a. på följande faktorer:

1. Alla får ta ansvar.

2. Alla får ge input.

3. Alla är med och påverkar sitt eget arbete. (Ju högre påverkansgrad desto mindre negativ stress enligt samstämmig stressforskning.)

Historiskt finns följande tydliga parallell på ett katastrofalt misslyckande med fyrkantigt toppstyre, där man inte tog det minsta hänsyn till de olika beståndsdelarna – som historia, kultur och folkslags/medarbetares delaktighet och påverkan i en förändring:

C:a 1870 bestämde sig kolonialherrarna i Afrika – Holland, England och Frankrike – för att dela upp Afrika mellan sig. Man tog helt enkelt en linjal och delade in Afrika i olika länder.

Inte för att man tidigare tagit speciellt bra hänsyn till lokala stammar och olika folkslags, geografi, kulturer, religioner och historia, men nu blev det en extremt fyrkantig förändring samt – både bildligt och bokstavligt. Detta ses än idag på Afrikas karta.

Konsekvensen är att Afrika – kanske världens rikaste kontinent med naturtillgångar som bl.a. ädelstenar, gas och olja – sedan dess, och även idag, kontinuerligt skakas av ohyggliga konflikter och tragedier som:

– Klankrig jfr. dagens toppstyrda organisationer där människor delas in i avgränsade och detaljsstyrda grupper utan gemensamt sammanhang.

– Folkmord jfr. när man i organisationer idag med direkta eller indirekta hot och härskarteknik tystar individers och gruppers primära behov bl.a. av att få påverka och tillhöra.

– Fattigdom jfr. känslan av maktlöshet och brist på intellektuell stimulans i vissa organisationer.

– Krigsherrar jfr. de som kör egna race i organisationer.

– Manipulation/svaghet/sårbarhet av utomstående påverkan jfr. då t.ex. ett moderbolag underblåser konflikter i dotterbolag för att skapa bättre förutsättningar att plundra dotterbolag.

Av historien kan man således lära att toppstyre uppifrån inte är särskilt framgångsrikt i ett långsiktigt ekonomiskt och mänskligt perspektiv. Det blir ineffektivt, kostnadsdrivande och nedbrytande. Det skapar också en sårbarhet i organisationen som konkurrenter givetvis kan utnyttja. Toppstyre är varken smart eller klädsamt.

Urban Bergman Leg Psykolog, Rekrytering & Management Bloggar om intressanta företeelser i verkligheten.

Fler artiklar från bloggen