Dimma, kärlek och grupputveckling
2014-09-19
I dag har jag sett solen bryta igenom morgondimman utanför Villa Pauli. Så snart solens strålar når marken och börjar värma den skingras snart. Det som varit oklart och kallt blir kristallklart och varmt. Lite som med kärleken tänker jag. När rädsla och osäkerhet får styra råder otydlighet och oro. Så snart människor vågar blotta sig och visa sina känslor och behov kan kärleken få fäste och när den väl får fäste byggs tillit, hopp och en tro på framtiden. Låt oss våga bjuda på mer kärlek mina vänner.
Det gäller inte bara i privata relationer tänker jag. Det gäller i allra högsta grad i våra arbetsrelationen också. Att få se en grupp utvecklas med tillit och respekt för olikheter är något av det vackraste jag vet. Jag är väldigt tacksam över att jag får göra det i mitt arbete.
Den här veckan har jag arbetat med en grupp människor som inte känner varandra sedan tidigare. De har kommit till denna kursveckan för att utvecklas som individ, som gruppmedlem och som ledare. Skillnaden mellan måndagens trevande försök att interagera och denna fredags tillitsfulla arbete är påtagligt. Borta är de flesta dimridåer och den undermedvetna rädsla som hindrat individerna att komma till sin rätt. Nu är det förhärskande förhållningssättet tillit, respekt och kreativitet. Skulle kunna beskrivas som effektivitet i termer om välmående, kvalitet och väl nyttjade resurser. I en organisation skulle det kunna innebära lönsamhet, kvalitet i leveransen och en god arbetsmiljö.
När det gäller grupputveckling i befintliga arbetsgrupper arbetar vi mycket med att skapa en tydlighet kring varför gruppen finns till och förtydligar även viktiga strukturfrågor och de spelregler/förhållningssätt som är viktiga i gruppen. Att klargöra funktions- och gruppdynamiska roller samt skapa en direkt och tydlig kommunikation är också grundläggande.
Ett stort tack till alla deltagare och min kära handledarkollega Sofia Hedberg på vår UGL-kurs vecka 38 på Villa Pauli för den inspiration ni givit mig i det mod och den ömsinthet som ni visat er själva och varandra under denna vecka. Personlig omtanke är både att ge stöd och att konfrontera.
Skribent
Jan-Erik Richnau
Utbildning och management
Tfn 010-709 98 01 Mobil 070-327 30 67 E-post janerik.richnau@rezon.se
Fler artiklar från bloggen
- Chefen tror …
- Dimma, kärlek och grupputveckling
- Nytt år – vilka är mina intentioner?
- Om närvaro och att våga möta sin egen smärta
- Prima liv
- Alla har ansvar för att stoppa energitjuven
- Är du rädd för att bli rädd?
- Att lyckas med omorganisationer – ett urgammalt dilemma
- Lyxfällan – eller hur man kokar en groda
- Bete dig som folk!
- Att inte räcka till när man som bäst behöver det
- Var här och nu, har jag lärt mig på en ugl-kurs
- Problemet är inte problemet, det är din inställning till problemet som är problemet
- Jag behöver inte lära mig nåt nytt som krånglar till saker
- Men det är ju sant!
- Historien om hur en missnöjd kund blev en av våra bästa kunder
- Utvärdering och personliga erfarenheter kopplat till kundrelationer
- Jag är ingen säljare, jag är coach
- Rivstart!
- Är du lat eller?
- Sommarlovspaniken
- Vinnarskallar och Cliff Barnes
- Ribba? Det har väl inget med fotboll att göra
- Möteshysteri
- Jag tycker om dig när jag tycker om mig själv i din närvaro *
- Jag ska köpa vingar för pengarna
- Vad f-n har känslor med ledarskap att göra?
- Rötägg i organisationer
- Att välja och välja bort
- Mod att leva som jag lär
- Allt är fel
- Har jag anställt en Hannibal Lecter?
- Mångfald
- NLP och Coaching
- Rätt person på rätt plats i rätt tid
- Ansvar utan befogenhet ger risk för utbrändhet