Jag behöver inte lära mig nåt nytt som krånglar till saker

2012-11-25

För ett par veckor sedan var jag på en tillställning. Där hamnar jag bredvid en chef på ett mindre företag. Vi börjar småprata och inte helt otippat kommer vi in på samtalsämnet arbete. När jag berättar om vad jag och vi på Rezon gör, hör jag en vanlig rädsla uttrycka sig i två klassiska fraser: ”Jag är som jag är och gillar man inte det så är det inte mitt problem” och ”Sånt där flum kan inte hjälpa mig som chef”.

Flum eller … ? Har du tänkt på att de flesta av oss idag spenderar större delen av vår uppväxt i mer eller mindre obligatorisk skola? Under vår grund- och gymnasieskola lär och glömmer vi miljontals fakta och med det i åtanke ber jag dig fundera över följande:

För det första, vad lärde du dig när du gick i skolan? Du kanske lärde dig vem som sa: ”Att vara eller inte vara, det är frågan”. Men lärde du dig svaret på den frågan? Du kanske lärde dig att lösa komplicerade matematiska ekvationer. Men lärde du dig komplexiteten bakom dina egna handlingar? Kanske lärde du dig att blåvalen är världens största däggdjur. Men fick du svaret på varför och hur du lärde dig det?

För det andra, hur mycket av den kunskap du införskaffade dig under din skoltid kommer du ihåg? Kommer du ihåg vilka verktyg man använde på bronsåldern och är det en kunskap som du behöver lagra eller kan du googla fram den vid behov? Hur mycket av den mest avancerade matematiken använder du till vardags. Även om du i skolan blivit fullmatad med kunskap så har den kunskap som inte varit till nytta för dig glömts bort eller lagrats på ett omedvetet plan i långtidsminnet.

För det tredje, reflektera över hur många gånger per dag som du kommunicerar med andra, löser en mindre konflikt eller försöker få någon annan att förstå det du tycker är viktigt. Förmodligen kan du erinra dig massor av situationer varje dag där du gör just detta. Att kommunicera och förmågan att relatera till andra torde för de flesta vara de överlägset mest använda färdigheterna – som vi INTE fick lära oss något om i skolan.

Kanske är det just allt det vi inte fick lära oss i skolan som skapar två polariserade inställningar till utbildningar om mänskligt beteende – (1) en nyfikenhet och ett sug efter att förstå eller (2) en extrem rädsla för att utforska. Nyfikenheten och suget möter jag till exempel när jag håller chefsutbildningar där deltagarna valt att komma av egen fri vilja. På dessa utbildningar är det oftast tiden som sätter gränsen för hur mycket och hur länge ett ämne kan behandlas. Rädslan möter jag ofta i utbildningssituationer där deltagare blivit beordrade att gå utbildningen. Där är det snarare rädslan för vad man skulle kunna upptäcka som sätter gränser för den personliga utvecklingen. Och tiden används främst till att försvara och slå ifrån sig lärdomar snarare än utvecklas i dem. Men framförallt möter jag den extrema rädslan hos dem som väljer bort denna typ av utbildning eftersom ”det ändå inte ger något”.

Det är möjligt att det jag nu säger inte är någon raketforskning, MEN kära läsare … att ha ”det ger inget”-inställningen är minst sagt ofördelaktigt om man vill leda människor.

Som chef är det både viktigt att förstå hur de egna beteendemönstren kan påverka dem man leder samt vilka behov som styr olika medarbetare. Faktum är att det egentligen inte är chefen som påverkar medarbetaren utan medarbetaren som låter sig påverkas av chefen. Och där är den mänskliga naturen ganska enkel – om en person får något positivt från någon annan har den en benägenhet att vilja ge något positivt tillbaka. Det innebär att vi människor i allmänhet undermedvetet eller medvetet ser på relationer på samma sätt som vi ser på vår ekonomi – dvs en insättning ska åtminstone ge en avkastning i acceptabel proportion. Och helst vill vi också i förväg veta vad vi kan förvänta oss för avkastning för att vilja investera i ett första läge.

Så oavsett om du arbetar som chef eller inte och vill utveckla relationer, föra effektiva konversationer, bygga upp förtroende och leda andra osv är självkännedom och insikt om andra viktiga ingredienser. Kanske håller du med mig eller kanske tycker du likt den tidigare nämnda chefen att utbildningar som utforskar och fördjupar dina kunskaper om mänskligt beteende är flum. Oavsett vilken inställning du har – fundera på hur stor del av din tid du dagligen använder till mänsklig interaktion och hur viktig är den för dig? Och är det verkligen flummigt att lära sig hantera relationer genom att bättra på sin självkännedom, eller helt enkelt bara smart?

Lars Sjödin, om prestationspsykologi och framgångsfaktorer